

Diabetes
Vad är diabetes?
Diabetes är en grupp ämnesomsättningssjukdomar, som alla orsakar en störning i bukspottskörtelns insulinproduktion samt en förhöjning av blodsockerhalten.
Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln och vars uppgift är att reglera sockerhalten i blodet. Med hjälp av insulinet får cellerna socker, d.v.s. energi från blodet.
Om insulinproduktionen inte är tillräcklig eller helt uteblir, eller om insulinet har en dålig verkningsgrad, uppstår insulinbrist. Följden av insulinbrist är att blodsockerhalten stiger i kroppen, då sockret inte överförs från blodet till cellerna på grund av den nedsatta insulinproduktionen, utan blir kvar i blodcirkulationen.
Diabetes kallades tidigare för sockersjuka, för man förknippade diabetes endast med förhöjt blodsocker.
Det finns olika typer av diabetes. Världshälsoorganisationen, WHO klassificerar diabetes på följande sätt:
- typ 1 diabetes
- typ 2 diabetes
- graviditetsdiabetes
- diabetes av andra orsaker
- samt följande typer av diabetes: LADA (Latent Autoimmune Diabetes of Adults) och MODY (Maturnity Onset Diabetes of the Young)
I Finland finns cirka 500 000 människor med någon form av diabetes. Cirka 15 % av personer i medelåldern har diabetes och cirka 35 procent har någon form av störning i sockeromsättningen. Man har även uppskattat, att cirka 100 000 har typ 2 diabetes utan att veta om det.
Med alla typer av diabetes förknippas en mottaglighet för tilläggssjukdomar. Tilläggssjukdomar kan förebyggas med god vård, egenvård samt uppföljning.
Typ 1 diabetes
I typ 1 diabetes utsöndras inget insulin. Det beror på att de celler i bukspottkörteln som producerar insulinet är skadade.
Typiska symtom för typ 1 diabetes:
- Ökad urinproduktion
- Törst
- Trötthet
- Viktminskning
- Förändring av synen
Symtomen utvecklas vanligtvis snabbt.
När insjuknar man?
Typ 1 diabetes kan fås som barn, ung eller vuxen, i allmänhet före 40-års ålder.
Vård av typ 1 diabetes
Typ 1 diabetes kan inte förebyggas eller botas.
Insulinbristen ersätts med insulin i form av injektioner eller en insulinpump. För vården är det viktigt att man själv följer med blodsockernivån och bedömer sitt dagliga kolhydratintag från det man äter, för insulindosen anpassas till kolhydratintaget.
Motion och hälsosam kost hjälper till välmående och förebygger tilläggssjukdomar.
Typ 2 diabetes
I typ 2 diabetes produceras insulin men den har en dålig verkan eller så är produktionen inte tillräcklig.
Insulinproduktionen kan även avta helt och hållet med åldern.
Typiska symtom
- Trötthet efter måltider
- Törst och ett ökat behov att tömma blåsan
- Värk i benen
- Muskelkramper
- Utmattning där inte sömn hjälper
Typ 2 diabetes är ofta symptomfri och symptomen kan utvecklas långsamt, till och med under flera års tid. Typ 2 diabetes kan konstateras av en slump i samband med en annan sjukdom.
När insjuknar man?
I typ 2 diabetes insjuknar man i allmänhet som över 40-åring.
Förebyggande av typ 2 diabetes
Man kan förebygga eller bromsa upp insjuknandet i typ 2 diabetes genom att uppmärksamma sina levnadsvanor:
- Motion
- Hälsosam kost
- Viktkontroll
- Inte röka
Ifall det förekommer diabetes i din nära släkt eller ditt midjemått är över 90 cm (kvinna) / över 1 m (man) är det skäl att låta mäta din blodsockernivå.
Vård av typ 2 diabetes
Levnadsvanorna har en stor betydelse i vården av typ 2 diabetes. Utgående från de individuella behoven påbörjas medicinering som stöd för kost, motion och viktkontroll. Medicinerna som sänker blodsockret tas via munnen eller som injektioner.
För att undvika tilläggssjukdomar är det även viktigt att sköta högt blodtryck, förändringar i blodfetternas sammansättning samt en eventuell ökad koagulationsbenägenhet av blodet.
Typ 2 diabetes är ofta sammankopplat med metabola syndromet (MBS), för vilket bukfetma är typiskt. Läs mera.
Graviditetsdiabetes
Graviditetsdiabetes är en störning i sockeromsättningen som konstateras första gången under graviditeten. Orsaken till graviditetsdiabetes är ett ökat behov av insulin på grund av hormonförändringar.
Utlösande faktorer
Graviditetsdiabetes förorsakar inga symptom. Riskfaktorer hos mamman kan utlösa sjukdomen, så som:
- Över 40 – års ålder
- Övervikt
- Anlag för diabetes i släkten
- Polycystiskt äggstocks syndrom
- Tidigare graviditetsdiabetes
- Över 4,5 kg baby i tidigare förlossningar
Under graviditeten uppkomna riskfaktorer:
- Socker i morgonurinen
- Misstankar om ett stort foster
Graviditetsdiabetes konstateras genom ett sockerbelastningsprov.
Vård av graviditetsdiabetes
Kosten är en central del av vården: det är skäl att begränsa energiintaget. Utöver det skall man själv följa med sockerhalten i blodet. På rådgivningen kontrolleras regelbundet sockerhalten i urinen och vid behov börjas medicinering. Även om graviditetsdiabetes vanligtvis går om efter förlossningen kan den utlösa diabetes hos mamman i ett senare skede.
Specialister
Prislista
- Eriksson Johan, Specialist i allmänmedicin och inremedicin
- Karhiaho Iiro, Specialist i inremedicin (ingen mottagning tillsvidare)
- Karjanlahti Nina, Specialist i inremedicin
- Niskanen Leo, Specialist i endokrinologi och inremedicin
- Pietiläinen Kirsi, Specialist i inremedicin
- Rantala Heli, Specialist i endokrinologi
- Saraheimo Markku, Specialist i inremedicin, Diabetolog
Till mottagningspriset tilläggs poliklinikavgift 29,70 €. Kanta-avgift 3,30 € debiteras för alla mottagningsbesök som sparas i Mina Kanta-sidor. Specialistspecifika priser hittar du i specialistens profil. Priserna inkluderar inte laboratorie- eller röntgenundersökningar.